Jag trodde väl aldrig att jag skulle..

Efter en jobbig separation 1993, var orken slut. Finito. Kaputt. Jag hade dock lyckan att ha två fantastiska barn som då var 3 och 6 år och det om något drev mig framåt. Bet hårt i golvet, drog mig fram. Men en ny karl någongång i framtiden då frågade mina vänner? Jag var ju bara 29 år. Nähä. Jag hade fullt upp med studier och bollade allt jag kunde med skola, extrajobb, och föräldramöten. En resa till Mallorca som jag och min fd sambo gjorde tillsammans med barnen (trots att vi skulle separera) sommaren 1993, kommer jag inte att skriva om här. Orkar inte riktigt tänka på eländet. Låt mig bara säga såhär, jag försökte tänkta positivt men var ung och blond. Jävligt blond. Hursomhelst, väl hemma efter den resan (med skaplig långnäsa) var det bara att ta itu med livet. ”The real single mom of Hillegropen” kavlade upp ärmarna. Jag gick som sagt var i skolan (pluggade till undersköterska/skötare) bodde i en nybyggd bostadsrätt i Hille (med hög hyra) , hade ett stukat inre och som ”grädde på moset” en mycket ansträngd ekonomi. Huset gick inte att sälja, frysen gapade tom. Och det var i slutet av det åren en kurskamrat bjöd med mig på Pappersarbetarförbundets fest i Bomhus folkets hus. Och där var han. Mannen som var lika blond som jag, mannen som var frånskild (check!) hade frysen fylld med älgkött (dubbelcheck!) och som kronan på verket redan var pappa fyra barn . Inarbetad i livet som småbarnsförälder och en karl som dessutom var trevlig och intressant, så ja, jag ändrade mig gällande ny karl. Glömde jag skriva att han var snygg också?! Vi är fortfarande tillsammans efter 25 år❤️. Vår första resa utomlands (när huset äntligen blivit sålt) gick till ön Lefkas i Grekland tillsammans med min lillasyster och hennes pojkvän Stefan (som numera är min svåger). Vi bodde på ett litet pensionat som hette Gregoris och som ligger/låg i byn Nidri. Vi åkte i början av maj 1994 och regnet vräkte ner när vi kom fram. Jag kände mig ändå skapligt världsvan och på vår första kväll tänkte jag att jag skulle visa lillsyrra lite grekiska traditioner. Jag köpte en plastdunk av den billigaste Retsinan, plockade en påse jordnötter (som jag sen insåg att jag stulit genom att stoppa nötpåsen i väskan o glömt bort att betala den.) Jag hade ångest hela veckan, nötterna smakade inte gott alls. Beska. Själva partyt hemma på altanen var dock mycket trevligt. I ungefär en timme. Retsina i kombination med att jag kopplade av för första gången på flera år, är ingen lyckad kombo= jag fick det tvivelaktiga nöjet att köra ”gustavsbergsbussen”… Har fortfarande mycket svårt med doften av kåda efter den där kvällen. En dag när solen tittat fram så åkte vi på båttur och gick också iland på några omkringliggande öar, bl a på Kefalonia och vi såg även Onassis privata ö Skorpios på håll. Idag har min historia inte bara handlat om en charterresa till Grekland utan också om ”en resa i livet”. En sån där resa i livet som dom flesta av oss gör någon gång. Jag summerar historien och kan inget annat än att känna tacksamhet över att jag vågade ”kliva ombord” den där kvällen i Bomhus Folketshus i december 1993.. Ha en fin tisdagskväll alla vänner och dom jag inte känner, imorgon reser vi till…?

Sunwing Sandy Bay, minigolf och happybabylägenhet

2016 var året då vi avslutade sommaren med att åka till Sunwing Sandy Bay med bonusdotter, hennes man och vid detta tillfälle, två små gryn (den ena 8 månader och den andra 2 år och 8 månader.) Som jag skrev i blogginlägget från Sunwing Kallithea, är det här ett perfekt koncept för barnfamiljer. Det är fullspäckat med aktiviteter, Lollo och Bernie (som travar runt i sina kostymer i värmen- hoppas dom har riktigt bra betalt!), barnvänliga lägenheter ( Bosse och jag bodde också i happy baby babylägenhet och blev tilldelade såväl spjälsäng som skötbord och leklåda)😂. Vi badade mest på Nissi Beach och dit var det bara en fem minuters fin promenadväg efter havet.Poolerna är fina men jag tyckte att solstolarna stod alldeles för tätt och i lekpoolen blev det för trångt gör min smak. Den stora simbassängen var ett bra alternativ för att simma och leka iJag älskade vår lägenhet, visserligen bara ett enda rum med pentry, men funktionellt, fräscht och en jättefin uteplats med solsängar och riktigt matbord med bänkar och staket med grind så inga smågryn kunde smita ut. Vi hade en slags helpension där alla frukostar och 5 luncher och 5 middagar ingick, en bra grej om man vill prova någon lokal restaurant under semestern. Vi hade en jättefin vecka, och återupplevde känslan när vi reste med barnen när de var små. Vi dansade på minidisco, kramade Lollo och Bernie och sjöng ”vi är bästa vänner och vi bor i miniland”, för fulla muggar!. När det var dags att vänds hemåt mot Sverige, njöt vi återigen i fulla drag av den mycket snillerika service som Sunwingkonceptet erbjuder, incheckning av allt bagage o alla resande på hotellet. Väl på flygplatsen är det bara att gå direkt till security med passet i högsta hugg!! Löööve it! Ha en fin måndagskväll alla vänner och även dom jag inte känner😍 Och imorgon reser vi till….. ?

Idag har jag rest i rymden med Thomas Di Leva och David Bowie!

Idag blev det en resa mellan Valbo och konserthuset. Spännande värre ska ni tro trots att det bara handlar om 9 kilometer. Jag och min goda vän Maria åkte i god tid men någon parkering gick inte att få vid konserthuset, vi scannade av närliggande områden och gav upp. Bilen hamnade vid Silvanum och iklädd finaste stövletterna, började den spännande promenaden till och från konserthuset. En sträcka som normalt tar några minuter att gå tog säker 15-20 minuter och höll på att sluta med sjukskrivning. Ett vätskestopp på sträckan med personal från ortopeden hade varit passande! Väl framme fick vi iallafall lyssna på Thomas Di Leva som tolkade Bowie på ett fint sätt och jag som inte hade några förväntningar alls,trallade med och klappade takten. Jag var också superimponerad av körtjejen Anna-Lena Björklund som showade runt i superhöga guldklackar och sjöng bra hon också.. Nej nu ska jag dra på liniment på mina stela muskler och ladda för en ny vecka med nya intryck och upplevelser. Sov gott alla vänner och dom jag inte känner, imorgon bär det av till…..

Koh Lanta, där bodde vi bland trädkronorna..

2013 var året..

2013 åkte vi på vintersemester med goda vänner Marianne och Lasse, till Thailand och tillbringade 2 veckor på hotel Sri Lanta, och här bodde vi bland trädkronorna. ”Knackelibank” på plåttaket nattetid, innebar att en eller flera apor hade svårt att sova, det var något vi lärde vi oss! Man hade haft något form av ecotänk när man byggde hotellet och träden gick kors och tvärs genom altaner och väggar o tak!! Ja, man kände att man var mitt i djungeln!! Rummen var ganska enkla men oj så skönt jag sov i den där sängen!! Vissa nätter när aporna dunkade takten till våra snarkningar, så var det nästan som ”me Jane- Bosse Tarzan”!!Stranden Klong Nin Beach, var fin och det låg fler bra restauranger om man bara gick några meter åt höger eller vänster, efter vattenbrynet.. Hotellet hade en fin pool och det fanns många lugna oaser inom hotellområdet för vila, tystnad och ibland med havets brus och ett plingande vindspel som bakgrundsljud. Vi åkte in till huvudorten Saladan för shopping, för den lokala/lilla orten där vi bodde bestod mest sv små barer, restauranger och hotell. En mycket lugn plats. I Saladan var det ett gytter med marknader och shoppingmöjligheterna var det sannerligen inget fel på. På denna resa gick jag och Lasse på matlagningskurs, se så intresserade vi ser ut!!, Jag hann även denna resa med att unna mig ”lyxbehandling” på deras fina spa och jag lärde mig älska Massaman curry. Jag fick även lära mig att hitta skugga på den här solsemestern, satan i gatan vad hett det var! Det här var en underbar resa och även om Koh Lanta inte direkt tog mig med storm så gillade jag hotel Sri Lanta jättemycket. I mitt tycke så är transfern mellan flygplatsen och Koh Lanta lite för lång men det är ju en smaksak och vem vet, hotell Sri Lanta var nästan värt besväret?! Häng med mig imorgon till ett nytt resmål om ni vill orkar och kan❤️

Jag längtar till Italien..

Året då allt började var 1981.

”Jag längtar till Italien. till Italiens sköna land,där små citroner gula, de växa uppå strand,där näktergalar drilla allt uti dalen stilla,och snäckorna så röda, de lysa uppå sand”. Text och musik: Birger Sjöberg

Första gången jag reste till Italien så var jag 17 år, året var 1981 och vi var ett kompisgäng på 6 tjejer som gav oss ut på ett riktigt äventyr, den första utlandsresa som vi gjorde på egenhand. Vi hade jobbat efter skolan och på helger och gnetat ihop pengar och iväg for vi, 3 veckor på Sicilien, till badorten Giardini Naxos! Trivselresor. Anslutningsbuss till Arlanda. Retro. Madre mia. Vi kom i stort sett direkt från söndagsskolan till Martini Bianco, discokvällar och ”leende guldbruna ögon”. Såhär i efterhand förstår jag att vi var ganska blåögda och godtrogna, men dom ”leende guldbruna ögonen” var justa och visade oss delar av ön, bjöd flott på vespa turer till motorvägen där det inhandlades vattenmelon frampå nattkröken från ett lastbilsflak. Det var också på den här resan som vi träffade ett gäng tjejer från Umeå som jag fortfarande har kontakt med! Hej på er Kinn Jose’r och Erika Ågren Pauwels!! ❤️ Jag minns också att vi åkte upp till den pittoreska ”turistmagneten” Taormina, några av oss hamnade även på folkdans på landsbygden med våra Italienska vänner, vi badade och solade med jordnötsolja och Hawaiian Tropic -utan skyddsfaktor så klart!! (Det är väl dom solskadorna man får försöka att hålla koll på nu, förhoppningsvis har jag blivit klokare och tar hand om ”lädret” bättre i framtiden..) 1982 åkte jag, min lillasyster Ankkie och en barndomsvän, Paula, tillbaka och gjorde en repris. 3 veckor av sol, frihet och ja, jordnötsolja och Hawaiian Tropic.🙈. Sedan kom det att dröja 32 år till 2014, innan jag var jag tillbaka på ön igen. Denna gång bodde jag och min äldsta son Jonas i Naxos/Giardinis grannby-Letojanni som var en helt charmerande liten Siciliansk by. Vi bodde mitt i den Sicilianska vardagen mellan tvättlinor och lokala butiker. 2016 njöt jag återigen av Sicilien tillsammans med Jonas och bästa väninnan Maria och hennes dotter Karin. Denna gång var jag tillbaka på ett hotell i Naxos, superfina hotell Daphne. Under mina resor till ön som vuxen, har vi naturligtvis besökt Taormina flera gånger, Jag har även kört bil över till västkusten, besökt och övernattat på vingård ”Relais Santa Anastasia” i Castelbuono, besökt Palermo med den magnefika Katedralen där vi bodde på B&B och hade en vespa inne på rummet!! Vi har nästan alltid fått god och vällagad mat och viner, det kan dom Italienarna! Här kommer ett axplock av allt det goda vi fått smaka på:

Taormina är såå mysigt att besöka på kvällen o äta en middag på någon av alla de små trattoriorna, dyrare än nere i byn, javisst men underbart! Här kan man spana in brudpar, det ligger små kyrkor lite överallt och Taormina är en mycket populär plats att gifta sig på för Italienare. Man kan rätt som det är bjuda upp till dans på stora torget när en orkester börjar att spela!

Badat har vi naturligtvis gjort oavsett vart vi bott, Palermo är väl enda undantaget!Jag har Sicilien i mitt hjärta, nästa gång tror jag att jag ska prova Cefalu’ eller boka boende i Letojanni, lite mer genuint och inte lika turistigt som Naxos. Hoppas ni vill hänga med mig imorgon igen till ett nytt resmål och ”Buena notte” på er😘

”Sister and brother from another mother”

Året är 2014. Idag får ni som vill orkar och kan, följa med mig till Jamaica och där ska vi bland annat fira min 50-årsdag, bada i kristallklart vatten och lyssna på raggae.. Vi valde att bo i Negril som ligger på Jamaicas västkust och har ca 3000 invånare. Negril var ett populär turistmål redan under ”flower poweråren” och ni kan gissa att haschdimmorna fortfarande låg täta….Många Canadensare och Amerikaner har Jamaica som sitt ”Mallorca” och vi var en liten trupp svenskar som storögt betraktade semesterfirandet😳! Stranden ”Seven mile Beach” var helt otrolig, och vattnet likaså, vi såg färglada fiskar, sjöstjärnor och ja det var helt fantastiskt! Raggaemusik var det som gällde och vi besökte också en raggaefestival på Bob Marleys födelsedag. Hade vi drogtestats efter den kvällen har vi åkt dit utan att själva ha rökt ett enda bloss! 😂Vår chaufför och ”big fixer” Larry, körde oss till festivalen och vaktade även över oss och det kändes bra. Annars kändes Negril som en trygg plats, polischefen för den delen av ön, bodde i Negril så folk höll sig i skinnet. På min 50 årsdag 9/2, blev jag firad som en kunglighet av våra resekompisar Marianne och Lasse och av maken såklart. Födelsedagspresent fick jag också av våra Amerikanska o Canadensiska hotellgrannar och kvällen avslutades med att jag blev bjuden på hummer på en jättefin restaurang. Ett fint minne! Vi besökte även Ricks Cafe’ där man kan njuta av en fantastisk utsikt och se när lokala killar och tjejer dyker från den mycket höga klippan- hisnande! Solnedgången är magisk att beskåda från Ricks Cafe’, en turistfälla, javisst, men vilken turistfälla sen! I Negril är det vanligt med all inclusive och det är nog att rekommendera för här är det US dollar som gäller och priserna blir ju därefter. Men visst, Jerk chicken o annan streetfood går att köpa från grillar efter huvudvägen som går genom byn men annars är utbudet ganska begränsat till hotellrestauranger. I centrum finns ett köpcentrum med många små butiker i en galleria, där var det vettiga priser och där kunde man handla sina presenter eller annat som man behövde. Vi bodde på två hotell under vår vistelse pga överbokning på vårt första hotell, ”Hotel Beachcomber club resort”. Beachcomber låg fint på stranden Seven Mile Beach och där fick vi fick en paradvåning att dela på, balkongen stor som en balsal och utsikt ”to die for”! Dock var maten där mycket spännande, på fel sätt då… Stora bitar hackad get, vad sägs om den paradrätten? Våra sista hotell Charela Inn kom dock att charma oss och här var all inclusive i toppklass!! Mycket familjär stämning och ja, jag skulle absolut välja Charela Inn om jag åker till Negril igen! (Ving har det hotellet i sitt program). Vi reste hem efter två veckor med Bob Marleys musik ringande i öronen,”don’t worry, about a thing, cause every little thing is gonna be alright”…

Karpathos- en Greklandsfavorit!

Första gången vi besökte Karpathos var år 2000 och vi har varit tillbaka två gånger till sedan dess. Karpathos är en ö som ligger i medelhavet mellan Rhodos och Kreta och det finns ungefär 6000 bofasta invånare och ön är ca 301 kvadratkilometer stor. Huvudorten heter Pigadia och det är också där man landar, en jättegullig flygplats, iallafall vid ankomst.. Vi har bott i själva Pigadia men även övernattat i badparadiset Lefkos som ligger på öns västkust. Här har vi provat på Yialos Village/studios- highly recommended!I Lefkos är sanden vit, det är mycket långgrunt, man är nästan alltid skyddad från stark vind i den lilla bukten, här är det mycket lugnt och barnvänligt och ja, helt underbart! I Pigadia finns det också en trevlig strand men här blåser det lite mer och det är inte lika långgrunt som i Lefkos. I Pigadia har vi bland annat bott på Hotell Romantica som låg tvärs över gatan vid stranden men som också hade en fin pool, ganska skönt om det blåser mycket! Jag kan även rekommendera hotell Sunrise som ligger närmare hamnpromenaden. Hotell Miramare är också jättefint och har pool. I Pigadia finns en fin hamnpromenad som är kantad med små restauranger. Tittar man ut mot vattnet ligger det ganska ofta lyxyatcher för ankar och på promenaden leker barnen och stämningen är avslappnad och trivsam. Här finns också några barer som har en lite mer partysugen publik. Med betoning på lite då, för Karpathos är ingen partyö. Hit åker man för att uppleva Grekland, njuta av sol, vind och vatten. Vid inflygningen till ön, är vindsurfarnas segel bland det första man ser så är ni sugna på att prova på det så finns det goda möjligheter. I övrigt så får man ta ön som den är, vi har varit med om att bensinen tagit slut på ön, att vi fått vänta o bussen medan någon bilägare ställt bilen mitt i vägen för att gå in för att handla, blivit kvar på ön 8 timmar eftersom det plan som skulle komma från Stockholm o hämta oss blivit liiite försenat vid start. Beräknad tid för landning krockade med ”siesta” för flygplatspersonalen på Karpathos. Ja ni fattar, och det är det man älskar eller hatar med Karpathos. Jag vet vilken lag jag håller på iallafall❤️ Hoppas ni hänger med mig imorgon till något annat resmål, ni som vill, orkar och kan!

Koh Samet, här hittade vi vänner!

Januari/Februari 2017 besökte jag och min make Thailand. Vi reste till ön Koh Samet och huvudstaden Bangkok och vi bestämde oss för att stanna på Koh Samet i 18 dagar och hela vår tid där var helt fantastiskt. Vi börjar från början. När vi landat i Bangkok hade vi bokat hämtning med ”Samet taxi service” som tog oss till färjeläget i Ban Phe där hotellets egen färja tog oss över till Koh Samet.Vi bodde på hotell Vongdeuan Resort i en poolside cottage och där blev vi omhändertagna på bästa sätt! Middag på stranden varje kväll, jag gick utan skor i 18 dygn. Relaxed.. Vi träffade människor från hela världen och några av dem har vi kommit att hålla kontakten med över nätet, fina minnen att vårda ömt!

Vi älskade ön så snart vi satte ner fötterna i den vita sanden! Lugnt och skönt, jättefin strand, fint vatten. Balsam för själen.. Vi hade också bokat två nätter på en annan strand på ön, Ao Prao Beach o hotell Lima Coco Resort och det var också jättefint! Vit fin strand, god mat och jätteskön stämning!

När vi sen skulle säga adjö till våra vänner på Vongdeuan Resort så var det med en tår i ögat, vi håller fortfarande kontakt med varandra över Facebook och vi lovar att vi ska försöka att komma tillbaka! Efter 18 dagar på Koh Samet så var det dags att styra kosan mot Bangkok och tillbringa 3 nätter på Hotel Muse och vi hade ingen aning om vad som väntade. Åhh vilken upplevelse vi fick!! Vårt rum med den enorma uteplatsen och med Bangkoks skyline direkt utanför fönstret, gick inte av för hackor. Hotell Muse Bangkok Langusan är enligt mig ett ”must”, om ni kommer till Bangkok, jag älskar det! Allt ifrån personalens fina ”gammaldags” asiatiska dräkter till den otroligt galanta inredningen! Hotel Muse har flera bra restauranger, men restaurangen i källaren, Italienaren Medici 👍, ta och boka bord där om ni är i närheten! Har ni tur så kommer det en artist från Bangkok operan och underhåller medan ni äter!

Den här resan var en fantastisk upplevelse och den får 1000 bath av 1000 möjliga och ett stort❤️ av mig i betyg. Häng med mig imorgon till nya resmål om ni vill orkar och kan!

Rhodos, here we go again..

I September 2018 hade jag och maken på en två veckors vistelse på Sunwing Kallithea tillsammans med bonusdotter med make och deras tre små gryn.(8 månader, 2,8 och 4,8 år) Jag insåg att det inte skulle bli något Chalki denna gång och jag fick kämpa för att inte trycka på boka knappen i Booking-appen.. (se mitt blogginlägg igår 190210) Men, Sunwing Kallithea överraskade och tog väl hand om oss under våra två semesterveckor. Det här hotellet är ju ett riktigt familjehotell och levererar liksom, ”what you see is what you get”. Och vad får man då? Jo det är Lollo och Bernie shower, allehanda aktiviteter såväl för barn som för vuxna, långtråkigt behöver man då inte ha. Senare kvällsunderhållning/showteamet, vattengymnastik, barnaktiviteter i och utanför Lollo och Berniehusen, ja allt och lite till. Sranden vid Sunwing Kallithea är inget märkvärdigt men vattnet är så klart och fint och det finns helt ok sandstrand om man går lite ”åt höger” på stranden, bort från huvudbyggnaden. Rummen var så fräscha, vi bodde i området Helios 2-rumslägenheter på nedre botten ”mot annan byggnad” och de lägenheterna var helt perfekta! Säker och fin innegård, nära pool och restauranger var det också! Vi hade all inclusive och det finns inget att klaga på förutom ljudnivån i stora matsalen. Madre mia!! Vad var alla barn så förbannade för? En intressant fundering som jag fortfarande inte har något svar på.. Nej, ljudnivån var plågsamt hög. Det fanns däremot en a’ la carte restaurang, ”La Tasca” som vi kunde välja vissa kvällar, det var grejer det! I övrigt gick jag på yoga- höll inte på komma upp från golvet😂, nåja, försökte iallafall. Spabehandling hann jag med också! Tänk va?!

Sammanfattningsvis, det här är ett jättetrevligt familjehotell, rent och prydligt och fina ytor att springa runt på för dom små. Fina pooler men med kallt vatten, men det är ett skapligt I-landsproblem. God mat i restaurangerna men åt ”pipsvängen” plågsamt hög ljudnivå i stora buffe’restaurangen! Annars var nog uppladdningen med övernattning på hotell Clarion/Arlanda med middag på ”Table and Kitchen”, en av de mest minnesvärda stunderna på denna semester och lade ribban på något sätt. Servitrisen blir knuffad av överförfriskad restauranggäst, bär på två stora stark på en bricka. Står precis bakom mig. Say no more! Så, på med regnrock och sydväst om du någongång framöver sitter vid samma bord som mig, händer grejer vettu!!❤️

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑